söndag 6 mars 2011

Une semaine avec Mai

Oj och plöttsligt hade det gått en bra tid sedan jag sist skrev här...!

I ärlighetens namn vet jag inte riktigt vad de senaste veckorna har tagit vägen. Det hände väl egentligen inte något särskillt speciellt under resten av januari och hela februari.
Jag kan inte säga annat att Januari-Februari 2011 var 2 otroligt långa månader. 8 skolveckor på raken i ett kör utan minsta lilla röda dag eller lov är långt. Tänk er, jag gick i skolan non stop från den 3:e januari - 25:e februari, med inte så mycket som en enda liten röd dag!
Men ändå nu såhär i efterhand när jag tittar tillbaka så undrar jag vart de där 8 veckorna egentligen tog vägen!

Just nu är jag på ett väldigt efterlängtat sportlov som varar ända fram tills den 14:e mars!
Första lovveckan har snart redan gått och jag tror det har varit en av de bästa veckorna i mitt liv.

Fredagen den 25:e februari satte jag mig kl 09.00 på ett tåg med slutdestinationen Rennes. 6 timmar senare stod jag på Rennes tågstation och kramade om Mai som jag inte har sett sen vi skildes åt på Charles de Gaulle den 2:a januari!
Mai som i vanliga fall går i min klass där hemma i Sverige gör för tillfället också ett år i Frankrike med samma organisation som jag. Vi tog oss till antagningsintervjun i Göteborg tillsammans, vi var i Stockholm på informationsmöte inför Frankrike tillsammans, vi träffades i Paris under höstlovet, vi åkte hem över jul tillsammans, vi åkte tillbaka efter jul tillsammans... Hela detta äventyret har vi upplevt tillsammans!
Och även om vi för tillfället upplever helt olika äventyr så finns det ingen som förstår det här året lika bra som hon.
Och jag lovar er att det är väldigt skönt att ha någon som helt och hållet förstår vad man går igenom. Du är redan tillräckligt ensam i det här. En ny kultur, nytt språk, nya människor, nytt allting!
Då är det då och då väldigt skönt att kunna ringa upp Mai och helt obehindrat släppa ur all skit, alla förtrycka känslor och få resond av någon som fattar.

Så den här senaste veckan har jag spenderat 24/7 med Mai.
På fredagen när jag kom hämtades jag  på tågstationen upp Mai och av hennes jättesnälla värdmamma. Därefter tog vi en kort sväng till Mai's skola där värdmamman jobbar och skulle kolla några mail. Men det var väldigt intressant att få se hennes skola. Jag må ibland tro att jag känner till de franska skolorna väl men i själva verket så ha jag ju bara sett en, min egen. Så det var lite kul att jämföra skillnaderna mellan våra skolor.
På kvällen så stack Mai's värdföräldrar till Alperna och vi har sedan haft huset helt för oss själva! På fredagskvällen gick vi ut och träffade upp hennes supertrevliga amerikanska vänner som vi festade loss med.
På lördagen shopping och på kvällen njöt vi av egenlagad typisk svensk middag, hehe tacos... och panacotta med jordgubbar!



Söndagen tog vi det lugnt och gick på kvällen och såg "Last Night" på bio, på ENGELSKA!
Trots att jag numera förstår filmer hindrar det inte det faktum att dubbade filmer suger.

På måndagen tog vi tåget en vacker stad vid namn Saint-Malo.

And wait for det bästa...


DET FANNS ETT HAV!
Ni kan nog inte riktigt förstår vad jag har saknat det. Tångdoften, ljudet, fuktigheten... jag var hemma igen.

Vår Saint-Malovistelse var fin som få. Vi gjorde fåniga hoppbilder vid havet, åt Moules et Frites (musslor och pommes frites) som såg rätt vidriga ut men smakade guddomligt, vandrade runt på stadsmuren, tittade i affärer och turistbutiker, frös smått ihjäl ute i det kalla blåsiga dåliga skitvädret och på tåget tillbaka till Rennes råkade vi ut för konduktören från helvetet som med ett nöjdt flin gav oss tillbaka våra tågbiljetter med kommentaren "Elles ne sont pas bon!"
Tydligen råkade vi åka i den vita tidszonen med blåa biljetter... Suck, det är verkligen bara i Frankrike man skulle få för sig att hitta på något sånt. "Normallement, fortsatte han, si je fais mon travail bien je vous en prend 25 €". Gaahh! Efter lite dumspelande och bedjande lyckades vi komma undan med endast en anmärkning våra tågpass.

På tisdagen tog vi oss till IKEAoch åt efterlängtade köttbullar med potatis, lingonsylt och gräddsås, det har sällan smakat så gott! Vandrade runt på IKEA och köpte på oss svensk mat i matbutiken där.
Sedan tog vi en sista sväng i Rennes, lagade spagetti bolognese till middag, städade och packade väskorna för att nästa dag bege oss till Saint-Dié.

På onsdagen tog vi ett tåg vid 9-tiden från Rennes, anlände i Paris vid 11, strosade runt på montmatre, köpte baugetter som vi åt i "jardin de Luxembourg", prommenerade därifrån till Champs-Élyssées, shoppade lite kändes oss väldigt Parischicka och att livet för tillfället var rättså bra, fikade på "Café Angelina", såg typ sydafrikas president och därefter var det dags att hoppa på tåget till Saint-Dié.
Anlände på kvällen i St-Dié, checkade in på ett halvkonstigt hostel då Mai tyvärr inte kunde bo hos min värdfamilj pga pälsdjursallergi (min värdfamilj har ett lätt minizoo bestående av 3 hästar. 4 katter, 1 hund, 3 marsvin, 6 fåglar, 1 kanin och 1 minigris) och gick ut på Saint-Dié's halvdöda gator och tog ett glas päronvin.

På torsdagen gjorde vi typ allt man kan göra i St-Dié (det tog typ 1 timme) och på kvällen åt vi middag hos min värdfamilj.
På fredagen åkte vi till Strasbourg där vi såg den stora katedralen och kollade på dess överskattade klockspel, tog en båttur på floden, åt baugetter, åt pretzels och shoppade. En fin dag och ett väldigt fint avslut på vår vecka tillsammans.
I går tog jag på morgonen farväl av Mai som satte sig på ett tåg till Paris för att träffa sina föräldrar som kommer för att hälsa på henne i en vecka.

Och nu sitter jag här i mitt rum hos värdfamiljen och det känns lite tomt utan Mai. I morgon fyller jag 19 år och idag har jag blivit uppvaktad av värdfamiljen med tårta och fina presenter och jag känner mig himla rörd.

Bisous och kramar!

Louise


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar