Coucou!
À ce moment je me trouvais à la meuilleur ville dans tout le monde, Paris!
Jag anlände till denna underbara stad trots snökaoset vers midi aujourd'hui.
Dagen har spenderats i äkta turistanda med shopping på La fayette, Champs-Elyssées och i alla dessa hemska turistbutiker med eiffeltorn i tusen olika former. Men det var très agreable. Lite ensamt dock då jag shoppade runt ensam i Paris.
Men det gick det också! Lite otäckt sådär när det började mörkna och läskiga uteliggare stirrade på mig och några sallopes francaises i min ålder bara sådär helt plötsligt kastade en snöboll på mig!
Men annars var det bra. Paris är fint som alltid såhär på vintern med vacker belysning och en spektakulär julskyltning på Gallerie La Fayette.
Och den här gången bor jag fint som få! Typ i Montmatres centrum med Sacre Coeur som vardagsrumsutsikt. Merci beaucoup à Cathrine pour m'accueillir ce soir!
Så ja, min sista dag här i la France har minst sagt varit till belåtenhet.
Även gårdagen var en otroligt bra dag! På kvällen var det julbal för oss som bor på internatet: Jag och mina internatvänner dansade tills vi inte längre kunde gå och kom väl i säng vid 01.15 tiden. Det var den finaste kvällen!
À demain la Suède!
Bisous
Louise
fredag 17 december 2010
tisdag 14 december 2010
La dernière semaine
Pâ nâgot konstigt sätt sâ har det slutligen lyckats bli min sista vecka i Frankrike för det här âret.
Pâ fredag morgon âker jag härifrân för att stanna i Paris över dagen och pâ lördag förmiddag gâr planet hem... Wow! Det känns sâ overkligt att tiden liksom är inne.
Den här terminen har pâ sätt och vis gâtt sâ fruktansvärt lângsamt fram men pâ nâgot konstigt sätt ocksâ snabbt. Jag kommer ihâg att den första veckan här kändes som ett halvâr eller nâgot. Jag hade dâ aldrig kunnat föreställa mig att den här veckan faktsikt skulle komma.
Men nu är den här och jag har endast 2 skoldagar kvar!
Just nu sitter jag i skolans datasal/bibliotek som jag har blivit en riktig stammis hos. Damen bakom disken som sitter och kollar sina mail och pratar i telefon hela dagen känner numera igen mig men har tydligen fortfarande inte förstâtt att jag är svensk. Jag tar det som en väldig komplimang till min franska.
Ute snöar det för fullt igen.
Det är jättefint men jag hoppas verkligen att den inte ska ställa till med nâgra problem inför min hemfärd.
Sist det kom snö här sâ ställde de in bâde tâg- och busstrafik och dâ täcktes marken ändâ bara av ett lätt centimetertjockt snötäcke.
Nej nu ska jag slita mig härifrân och ta mig ut i kylan.
Bisous
Louise
Pâ fredag morgon âker jag härifrân för att stanna i Paris över dagen och pâ lördag förmiddag gâr planet hem... Wow! Det känns sâ overkligt att tiden liksom är inne.
Den här terminen har pâ sätt och vis gâtt sâ fruktansvärt lângsamt fram men pâ nâgot konstigt sätt ocksâ snabbt. Jag kommer ihâg att den första veckan här kändes som ett halvâr eller nâgot. Jag hade dâ aldrig kunnat föreställa mig att den här veckan faktsikt skulle komma.
Men nu är den här och jag har endast 2 skoldagar kvar!
Just nu sitter jag i skolans datasal/bibliotek som jag har blivit en riktig stammis hos. Damen bakom disken som sitter och kollar sina mail och pratar i telefon hela dagen känner numera igen mig men har tydligen fortfarande inte förstâtt att jag är svensk. Jag tar det som en väldig komplimang till min franska.
Ute snöar det för fullt igen.
Det är jättefint men jag hoppas verkligen att den inte ska ställa till med nâgra problem inför min hemfärd.
Sist det kom snö här sâ ställde de in bâde tâg- och busstrafik och dâ täcktes marken ändâ bara av ett lätt centimetertjockt snötäcke.
Nej nu ska jag slita mig härifrân och ta mig ut i kylan.
Bisous
Louise
tisdag 7 december 2010
Première trimestre
Coucou à tout le monde!
¨Först och främst sâ ber jag lite om ursäkt för min otroligt lânga frânvaro här. Den enda tid jag egentligen har att skriva här är pâ helgerna och de har en förmâga att verka vara över innan de ens hunnit börja. Med andra ord de gâr förbi sâ snabt att jag helt enkelt inte finner tid att skriva här, det är alltid miljoner av andra saker som jag vill hinna med under helgerna. Men jag ska försöka bättra mig, jag lovar!
Annars sâ är här mest bara bra här borta.
Om 10 dagar är det jullov och om 11 dagar befinner jag mig âter igen i kära Sverige. Sâ saker och ting känns ganska sâ bra just nu. Det ska bli sâ otroligt skönt att bara fâ en paus frân allting ett litet tag och fâ lite perspektiv pâ hela detta äventyret. Sen självklart ska det bli helt otroligt underbart att fâ träffa familj och vänner igen, efter att ha varit borta frân dem i nästan 4 mânader. 4 MÂNADER! Wow! Det känns nästan lite sjukt..
Tiden här i Frankrike här pâ ett sätt gâtt sâ otroligt lângsamt fram. Jag kommer nâr jag hade varit här i en vecka kändes det snarare som 1 mânad. Men nu när jag tittar tillbaka och inser att det faktsikt har gâtt lite mer än 3 mânader redan undrar jag vart tiden tog vägen.
Första terminen (av 3) i skolan är redan avklarad och idag fick jag mina terminsbetyg. Ingen kunde ha varit mer chockad än mig själv över de betygen. Jag trodde att mina betyg här skulle vara världelösa. Kan ni dâ tânka er vilken chock jag fick när mina betyg ropades ut i klassrummet och jag hade högsta medelvärdet i klassen! 16 (av 20) hade jag i medel! Mina andra klasskamrater hade liksom typ 10, 11, 12.. Den som hade högst av dem hade 14.
Nu vet jag att mitt medelvärde egentligen är otroligt orâttvist mot de andra och kan knappast egentligen räknas dâ jag dels saknar betyg i fler ämnen och mitt franskabetyg var baserat pâ en utlänings nivâ i franska. Men jag âr ialla fall hur stolt som helst!
Min glädje fortsatte att stärkas ytterligare under mattelektionen dâ vi fick tillbaka förra veckans prov där jag hade fâtt 16/20! I svenska mâtt motsvarar det typ ett MVG-MVG -. Men jag âr yberstolt! De flesta andra hade liknande värden som 10, 12..
Sâ just nu är jag ganska lycklig och känner mig himla duktig!
Men nu mâsta jag gâ dâ CDIN stänger och internatet öppnar.
Bisous et à la prochaine!
Louise
¨Först och främst sâ ber jag lite om ursäkt för min otroligt lânga frânvaro här. Den enda tid jag egentligen har att skriva här är pâ helgerna och de har en förmâga att verka vara över innan de ens hunnit börja. Med andra ord de gâr förbi sâ snabt att jag helt enkelt inte finner tid att skriva här, det är alltid miljoner av andra saker som jag vill hinna med under helgerna. Men jag ska försöka bättra mig, jag lovar!
Annars sâ är här mest bara bra här borta.
Om 10 dagar är det jullov och om 11 dagar befinner jag mig âter igen i kära Sverige. Sâ saker och ting känns ganska sâ bra just nu. Det ska bli sâ otroligt skönt att bara fâ en paus frân allting ett litet tag och fâ lite perspektiv pâ hela detta äventyret. Sen självklart ska det bli helt otroligt underbart att fâ träffa familj och vänner igen, efter att ha varit borta frân dem i nästan 4 mânader. 4 MÂNADER! Wow! Det känns nästan lite sjukt..
Tiden här i Frankrike här pâ ett sätt gâtt sâ otroligt lângsamt fram. Jag kommer nâr jag hade varit här i en vecka kändes det snarare som 1 mânad. Men nu när jag tittar tillbaka och inser att det faktsikt har gâtt lite mer än 3 mânader redan undrar jag vart tiden tog vägen.
Första terminen (av 3) i skolan är redan avklarad och idag fick jag mina terminsbetyg. Ingen kunde ha varit mer chockad än mig själv över de betygen. Jag trodde att mina betyg här skulle vara världelösa. Kan ni dâ tânka er vilken chock jag fick när mina betyg ropades ut i klassrummet och jag hade högsta medelvärdet i klassen! 16 (av 20) hade jag i medel! Mina andra klasskamrater hade liksom typ 10, 11, 12.. Den som hade högst av dem hade 14.
Nu vet jag att mitt medelvärde egentligen är otroligt orâttvist mot de andra och kan knappast egentligen räknas dâ jag dels saknar betyg i fler ämnen och mitt franskabetyg var baserat pâ en utlänings nivâ i franska. Men jag âr ialla fall hur stolt som helst!
Min glädje fortsatte att stärkas ytterligare under mattelektionen dâ vi fick tillbaka förra veckans prov där jag hade fâtt 16/20! I svenska mâtt motsvarar det typ ett MVG-MVG -. Men jag âr yberstolt! De flesta andra hade liknande värden som 10, 12..
Sâ just nu är jag ganska lycklig och känner mig himla duktig!
Men nu mâsta jag gâ dâ CDIN stänger och internatet öppnar.
Bisous et à la prochaine!
Louise
söndag 21 november 2010
Bienvenu!
Coucou à tout le monde!
Hej och välkommen till min ,tja vad ska jag kalla det, fortsättningsblogg om mitt år som en 18-årig utbytesstudent i nordöstra Frankrike.
Jag har även en annan blogg: louiseenfrance.blogspot.com, som följer mitt år här i Frankrike. Eller gjorde det. Min förra blogg orsakade mig en del problem med fransmännen här vilket resulterade till en del jobbiga dagar här.
Menmen nu är det över men jag känner inte att jag längre kan skriva fritt och ur en svensk synvinkel om mitt år här i Frankrike på den bloggen då jag vet att fransmännen här läser den. Eller ja de tror att de läser den. De översätter den ju nämligen med fenomenala Google translate och vi vet ju alla hur underbara översättningar man kan få därifrån. Så ifall någon fransk människa skulle lyckas hitta den här bloggen ändå så ber jag er:
" S'il vous plait. N'essayer pas de traduire ce blog avec Goggle traduire. Il vous donne des traductions de merde. Merci."
Så då var den biten avklarad.
Jag kommer på den här bloggen skriva om mina upplevelser här i Frankrike, bra som dåliga, sedda med två svenska ögon.
Så det kanske år på plats för en liten presentation av mig själv.
Jag vet att många av er som kommer att läsa den här bloggen redan känner mig men det kan ju vara trevligt med en presentation ändå.
Hej,
Louise heter jag. 18, fisk, kommer ursprungligen från Karlskrona (Sverige) där jag har tillbringat alla mina 18 år fram tills i höstas då jag den 30:e augusti 2010 flyttade till Frankrike. Just nu bor jag i en liten charmig stad vid namn Saint-Dié-Des-Voges. En liten söt stad med ca 24 000 invånare lokaliserad i nord-östra Frankrike. Under veckorna bor jag dock och går i franskt gymnasium i en annan stad vid namn Épinal som ligger ca 5 mil västerut härifrån.
Voilà, där har ni mig lite kort.
Nu ska jag gå och leta upp någon kaka och börja packa väskan till internatet. I kväll vid 7-tiden bär det av mot Épinal och Notre-Dame-Saint-Joseph, min skola.
Bisous!
Louise
Hej och välkommen till min ,tja vad ska jag kalla det, fortsättningsblogg om mitt år som en 18-årig utbytesstudent i nordöstra Frankrike.
Jag har även en annan blogg: louiseenfrance.blogspot.com, som följer mitt år här i Frankrike. Eller gjorde det. Min förra blogg orsakade mig en del problem med fransmännen här vilket resulterade till en del jobbiga dagar här.
Menmen nu är det över men jag känner inte att jag längre kan skriva fritt och ur en svensk synvinkel om mitt år här i Frankrike på den bloggen då jag vet att fransmännen här läser den. Eller ja de tror att de läser den. De översätter den ju nämligen med fenomenala Google translate och vi vet ju alla hur underbara översättningar man kan få därifrån. Så ifall någon fransk människa skulle lyckas hitta den här bloggen ändå så ber jag er:
" S'il vous plait. N'essayer pas de traduire ce blog avec Goggle traduire. Il vous donne des traductions de merde. Merci."
Så då var den biten avklarad.
Jag kommer på den här bloggen skriva om mina upplevelser här i Frankrike, bra som dåliga, sedda med två svenska ögon.
Så det kanske år på plats för en liten presentation av mig själv.
Jag vet att många av er som kommer att läsa den här bloggen redan känner mig men det kan ju vara trevligt med en presentation ändå.
Hej,
Louise heter jag. 18, fisk, kommer ursprungligen från Karlskrona (Sverige) där jag har tillbringat alla mina 18 år fram tills i höstas då jag den 30:e augusti 2010 flyttade till Frankrike. Just nu bor jag i en liten charmig stad vid namn Saint-Dié-Des-Voges. En liten söt stad med ca 24 000 invånare lokaliserad i nord-östra Frankrike. Under veckorna bor jag dock och går i franskt gymnasium i en annan stad vid namn Épinal som ligger ca 5 mil västerut härifrån.
Voilà, där har ni mig lite kort.
Nu ska jag gå och leta upp någon kaka och börja packa väskan till internatet. I kväll vid 7-tiden bär det av mot Épinal och Notre-Dame-Saint-Joseph, min skola.
Bisous!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)